hellantrettifem

Jag har nu påbörjat resan mot mitt mörka inre. Tror att det passar min personlighet ganska bra nu. Mitt i allt detta självvalda mörker drabbades jag av bittra tankar. Ovanligt ha ha...

Kom att tänka på när pappan till min dotter anklagade mig för att vara otacksam. Möjligt att han har rätt. Anser dock att i just detta fall fanns det inget att vara direkt tacksam över.

Han tyckte nämligen aatt jag inte var tacksam över att han tar hand om sin dotter varannan helg och ibland när jag jobbar. Är det inte helt underbart? Åh tack snälla du för att du tar hand om ditt barn ibland!! tackar han mig för att jag har huvudansvaret? Nej, det gör han naturligtvis inte. Jag vill inte ha någon tacksamhet. jag är glad att hon bor hos mig och att jag har det största ansvaret. Jag får nämligen spendera mycket mera tid med henne och det är underbart. Hon är underbar.

Han borde vara avundsjuk på oss för att vi delar så mycket mer än vad han någonsin kommer att få uppleva!

Så tycker jag och det kändes skönt att gnälla lite.

Planerar att läsa "Den motvillige monarken" inom kort och kommer sedan att recensera den på mitt eget lilla vis här!

Håll utkik efter detta!!!

/H35